I'm gonna sip on this drink, when I'm fucked..
04.15.
Alarmet går av, jag vill inte gå upp. Rutinmässigt slänger jag benen över sängkanten och stapplar bort till fönstret för att röka, måste sätta igång förbränningen.
Sätter mig på stolen framför spegeln, möter en sliten men likgiltig spegelbild. Vana händer skapar skölden i form av smink för dagen, min mask. Drar på mig kläderna, ana viskar att kläderna sitter för tajt för att jag är för tjock, måste träna mer, det fattar jag väl?
Slår igen dörren som ekar tillbaka i trappuppgången och joggar till bussen.
Hörlurarna är inpluggade i öronen och låtarna avbyter varandra automatiskt, försöker fokusera på texten istället för trycket över bröstet som enbart ökar, som en osynlig 25kgs viktplatta vid situps.
Det är inte så att jag har ett dåligt liv och jag är tacksam över att jag har så mycket, jobb, lägenhet, fina människor i min närhet, träningen - jag bör inte ens få uttrycka att jag inte mår bra, att ätstörningen klamrar sig fast på ryggen och viskar i mitt öra hur äcklig och tjock jag är, stt jag bara behöver gå ner några kilo - det gör väl inget?
Står och väger, för och nackdelar - jag ser flest nackdelar men jag gör tvärtemot, idioti och svaghet, jag böjer mig. Hur ska någon tycka om mig sålänge jag ser ut som jag gör? Rädslan, den jävla rädslan, patetiskt.
Jag är stark egentligen, bara inte idag.
