Jag sitter på vilan nu efter frukost, allting är ångest härinne - jag mår så himla dåligt av att vara här, det är så frustrerande att ingen kan ta det på allvar och göra något åt det. Igår hade jag permission och då åkte jag till Malmö och gick i affärer och sen mötte jag mamma som varit på kurs och åkte hem med henne, jag mår nästan dåligt av att komma hem en så kort stund för jag vill inte åka tillbaka igen till detta helvetes stället, hemma mår jag bra och jag behöver få komma hem innan jag förlorar mig själv helt.
Det ett känns som jag är ledsen (vilket jag också är) hela tiden men jag har verkligen försämrats och jag blir bara sämre med tiden som går, jag är psykiskt och fysiskt utmattad av detta här, jag behöver omges med en bra miljö och människor som jag mår bra av och som jag älskar. Jag är ledsen att jag inte är lika positiv i bloggen just nu men för tillfället gör allting ont och river inombords för Jag kommer ingenstans. Jag saknar min mamma och pappa och storebror som jag är så tacksam över som verkligen står ut med mig fastän jag kan vara en idiot, alla elaka ord som sagts i ilska som jag aldrig menat men som sagts i allafall - tack för att ni stannar och stöttar mig varje dag med allt ni kan, jag älskar er över allt och jag ska göra er stolta en dag.
Idag är jag svag.