
Being you is the most beautiful you can be

Jag känner igen mig och förstår din känsla jättemycket, är i precis samma svacka och det är så frustrerande. Jag vet ju om att jag är underviktig och alla säger till mig att jag behöver gå upp i vikt men jag har så svårt att se det. Kanske är det för att jag är så van vid att se ut såhär, jag vet inte.. Mår skit dåligt just nu och äcklas över allt jag äter, men jag antar att man måste ta sig igenom detta för det finns liksom bara två vägar, antingen är det att gå upp i vikt, eller så rasar man. Att gå upp i vikt är verkligen inte lätt att hantera... men jag lyssnar på dem som säger att det faktiskt är värt det och att ångesten kommer minska och kroppsbilden bli mer realistisk, det måste vara så. Andra har ju karat det, så varför inte jag? och du?
Hursomhelst, lycka till, och ha i åtanke att du inte är ensam om de här känslorna.
kram
Världens största styrkekram ❤️
Jag vet att du kan och jag vet att du kommer klara detta - för jag vet att du inte, inte, inte vill tillbaka hit. Du är allt annat än fet och jag önskar att du kunde se det, men jag vet ju hur svårt det är... Men jag lovar dig, rösten i ditt huvud har så fel som den bara kan ha!!
Fortsätt kämpa med maten, med livet, med allt....för du vet ju egentligen vart du vill, du vill leva! Vi vill leva! Och tänk på alla roliga saker vi ska göra!!! Puss på dig 😘💕
Hej!
Var inlagd på samma avdelning som dig och känner igen mig så väl i allt du skriver! När jag skrevs ut i Lund var jag fortfarande cirka 10 kilo från ett normalt BMI men kände mig så enorm och klumpig. Men jag fortsatte kämpa och är idag uppe i en normal vikt. Nu när jag ser tillbaka på bilder från när jag skrevs ut ser jag hur otroligt smal jag var fortfarande. Det jag vill komma fram till är alltså att det INTE går att lita på ens egen hjärna. Det du ser stämmer INTE! Du är fortfarande otroligt smal och absolut inte stor någonstans! Hoppas detta kunde hjälpa dig lite :)
KRAM & kämpa på, you can do it!